Därför räknas en svensk vinter annorlunda

En solpanel som ger 1 kWh en junidag i Mellansverige ger en bråkdel av det i december. Skillnaden är inte marginell och den går inte att räkna bort med bättre utrustning — den följer av solhöjden och dagslängden på våra breddgrader.

Ett årsmedel beskriver ett år som ingen upplever. Det är genomsnittet av en överflödig sommar och en vinter då ingenting händer.

Därför dimensionerar vi mot de svagaste månaderna

Om ett system räknas på årsmedel blir det för litet just när det behövs som mest, och onödigt stort resten av tiden. Vi gör därför tvärtom: dimensioneringen utgår från de 2 svagaste månaderna i den period du faktiskt använder objektet.

• Använder du stugan på sommaren räknar vi på de svagaste månaderna i juni–augusti.
• Använder du den vår till höst räknar vi på april–september — där är det april och september som sätter gränsen, inte juli.
• Ska den fungera året runt räknar vi på hela året, och då hamnar dimensioneringen i december och januari.

Solen bär inte en svensk vinter

För åretruntbruk leder räkningen ofta till en obekväm slutsats: den panelyta som skulle krävas för att täcka en decemberförbrukning med sol är orimlig, både till pris och till fysisk yta. Då säger vi det i stället för att räkna fram ett tal som ser bra ut.

Ett åretruntsystem dimensioneras därför normalt för vår till höst, med en reservladdning — elverk eller landström — som täcker vintern. Resultatet visar hur mycket energi som behöver laddas in den vägen, så att beslutet blir ditt och inte en överraskning i november.

Vad som gör beräkningen osäker

Solprofilerna är schabloner för tre landsdelar, inte mätdata för din exakta plats. Skugga, väderstreck och taklutning påverkar dessutom utbytet mer än de flesta tror — ett östvästligt tak kostar ungefär en femtedel av årsutbytet jämfört med ett söderläge. Vi frågar därför om det vi kan fråga om, och märker resultatet med hur säkert underlaget är.