
Hur mycket batteri behöver stugan?
Vad som styr batteribankens storlek: dygnsförbrukningen, hur många dygn systemet ska klara utan påfyllning, och skillnaden mellan märkt och användbar kapacitet.

Stuga
Kylskåp, belysning, kaffe, TV och laddning även där elnätet slutar. Vi dimensionerar systemet efter hur ni faktiskt använder stugan.
De flesta stugsystem växer fram i bitar. Ett batteri här, ett par paneler där, en växelriktare som råkade finnas hemma. Det fungerar på midsommar och tar slut i oktober – och det är sällan uppenbart vilken av delarna som är för liten.
Frågan är inte vilket batteri som är bäst. Frågan är hur mycket energi ni använder ett normalt dygn, vad som får vara igång samtidigt, hur mycket sol som faktiskt går att räkna hem där stugan står – och hur många dygn systemet ska klara utan påfyllning. Det är den ordningen vi räknar i.

Så fungerar systemet
Ett stugsystem är fem delar som hänger ihop. Blir en av dem fel dimensionerad märks det i hela kedjan.
Vanliga behov
I buildern går vi igenom lasterna kategori för kategori. Du behöver inte veta effekten på något – bara hur ni använder dem.
Kyl och frys, belysning, vattenpump, router och enkel övervakning eller larm. Det som ska fungera hela tiden, även när ni inte är där.
TV, laptop, telefoner och surfplattor, stereo. Små laster var för sig – men de går ofta igång samtidigt på kvällen.
Kaffebryggare, vattenkokare, mikro, brödrost eller induktionsplatta. Korta men effektkrävande stunder som avgör hur stor växelriktaren behöver vara.
Vad vi räknar på
Beräkningen är deterministisk: fysiken först, produkterna sedan. Ingenting gissas fram.
Hur mycket energi stugan använder ett normalt dygn, utifrån vilka apparater ni angett och hur länge de används.
Vad som kan vara igång samtidigt. Det styr växelriktarklassen mer än den totala förbrukningen gör.
Hur mycket batteri som behövs – och hur mycket av den nominella kapaciteten som faktiskt planeras som användbar energi.
Hur mycket solel som realistiskt kan produceras där stugan står, över säsongen och med hänsyn till skugga.
Hur många dygn systemet ska klara normal användning när solen inte räcker till.
Om elverk eller landström behövs som komplement, och hur snabbt batteriet i så fall hämtar igen.
Leverans
Samma dimensionering ligger i botten – skillnaden är hur mycket du gör själv.
Allt material samlat och dokumenterat. Du bygger själv efter underlaget.
Vi kontrollerar och förkonfigurerar centrala komponenter innan leverans.
Erbjuds beroende på var stugan finns. Vad som är möjligt bekräftas i offerten.
Ditt system plockas ihop för dig – det ligger inte färdigpackat på en hylla. Efter beställning tar vi hem komponenterna från våra leverantörer, kontrollerar att systemet är komplett och förbereder det för leverans. Normal leveranstid är cirka 1–2 veckor.

Vad som styr batteribankens storlek: dygnsförbrukningen, hur många dygn systemet ska klara utan påfyllning, och skillnaden mellan märkt och användbar kapacitet.

Systemspänningen är inte en smakfråga utan en följd av hur mycket ström systemet ska dra. Här är vad som faktiskt avgör valet.

Växelriktarens storlek styrs inte av hur mycket el du använder, utan av vad som kan vara igång samtidigt — och av hur mycket ström saker drar i det ögonblick de startar.

Solen i Sverige varierar mer över året än på nästan någon annan marknad. Det får konsekvenser för hur ett system måste dimensioneras — och för vad solceller faktiskt kan lova.

Fyra batterikemier dyker upp i samma mening när man pratar fritidsel, och de är inte utbytbara på samma sätt som fyra bilmärken är det. Skillnaden ligger i hur mycket av kapaciteten du faktiskt får använda.

Mono, poly, tunnfilm, styv eller flexibel — panelmarknaden har fler varianter än den nordiska sommarstugan behöver. Det här är vad som faktiskt spelar roll när panelen ska sitta på ett tak, en mast eller en husbilsvägg i svenskt klimat.

Litiumbatterier har ett rykte som bygger på en annan kemi än den vi rekommenderar. LiFePO4 är inte samma sak som telefonens eller elbilens batteri, men det är fortfarande ett system som kräver att skyddet fungerar — inte att man är rädd för det.

Ett fritidssystem har två sidor: batteriets 12/24 V och husets 230 V. Var gränsen går för vad du får göra själv är inte en smaksak — det regleras av svensk lag, och den här artikeln beskriver principen utan att göra en juridisk bedömning åt dig.

När solen inte räcker finns två vägar: mer panelyta eller en reservladdning. Frågan är inte vilken som är finast, utan vilken som faktiskt löser underskottet — och det går att räkna på.

Förbrukning, toppeffekt, lagring, laddning — och produkterna sist. Ordningen är inte godtycklig, och att kasta om den är den vanligaste orsaken till att ett system inte räcker till.
Svara på frågor om hur ni använder stugan så räknar vi fram systemspänning, batteri, växelriktare och sol. Rekommendationen är gratis.